luucia

jaa nu är jag sådär less igen, lite halvbitter!

Vart ute och surfat på lite bloggar igen, och det är ju som att strö salt i såren. Det skrivs om deras lyckla lig och kärlekar hit och dit och bilder där man pussas och myser med varandra - och här sitter jag... Inte har jag nå halvtöntiga dikter att lägga upp och bilder där man bara slukar varandra inför cameran..nää.
Helt allvarligt så tror jag efter mina nitar vad det gäller karlar att jag har blivit bitter! Jaa ni vet en sån där gamm nucka som klagar på allt och alla bara för att hon inget ha och egentligen vill ha det andra har, det enda som skiljer mig åt från denna är att trots min klagning så unnar jag  männiksorna det dem har, emn kan inte sticka under stolen med att jag känner mig smått avundsjuk.

Flera säger till mig att det syns på mig att jag inte vill ha nån, att jag har som en mur runt om mig som ingen törs ge så på...men hallå!! vågade folk riva berlinmuren borde väl inte min mur vara så svår?!?! Jaa, jag är kräsen och skeptisk till alla, men de få gånger som jag visat dem lönndörren i min mur så har det bara blivit besvikelse. Och det här med att flirta, hur f*n gör man det då? Lina du måste se villigare ut, skratta mer, blinka, visa med ögonen att de vill ha dem - men jesus! Ska jag gå med ett leende från öra till öra hela kvällen med undantag att göra en pussmun då och då och slicka upp säcklet med läpparna samtidigt som jag gör en vink med ögat?!?! Det är alldels för komplicerat.
Jag vill att mannen i mitt liv ska plinga på min dörr och säga: Hej älskling förlåt att jag är sen, men nu är jag här.

Det vore nått de.