Nu är jag

upptiktigt ledsen...trodde inte att jag skulle bli det över den här historien, uatn att jag skulle bli arg i tre dar och sedan skulle det vara över...men nej.

Ikväll har jag fått reda på att dem har haft kontakt sen dem hookade ihop första gången (då A grinade och sa att on inte käns igen han och loovade att en kille skulle då aldrig komma mellan oss, för hon skulle aldrig vilja mista mig som vän) dem orden kom tillbaka som ett slag i ansiktet vill ja lova,,

Även att hon idag satt sig och for upp till åre för att spendera en weekend med han där över nyår, och att hon suttit inför våra gemensamma vänner och rättfärdigat henne och hennes handlngar.

Jag känner mig sviken..det gör ont i mig att det finns sånna här människor ute i världen..och inte minst runt mig!!

Jag vet att allt är tillåtet i kärlek och krig..men man skjuter väl inte sina egna soldater? Dem som täcker ens rygg då läget är tufft?

J tycker att vi ska prata...jag är inte den som bråkar och slåss men kan ärligt säga att jag vet inte om jag skulle prata elle spotta på henne ifall vi träffades.

I det stora hela handlar detta inte om killen...killar kommer och går,,,utan hur man är som vän. Och är det något hon länger inte är, så är det vän..hon är inte värd att ge sig själv den titeln, för hon kan inte leva upp till den.

Jag lever efter den gyllene regeln: Som du själv vill bli behandlad ska du själv behandla andra

Är jag naiv som lever efter den?
SKa jag också byta strategi och gå efter mottot " allt som gynnar mig"???

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0