Livskris..igen!
Mina vänner får bullar i ugnen en efter en, och har precis fått reda på att ÄNNU en kompis ska få barn. Tro mig, jag är MER än glad för alla i väntans tider, men inser också mer och mer hur långt bort det är för mig. Är inte bebisgalen, vill heller inte ha barn just nu, men bara tanken av att det faktiskt är helt omöjligt att ens diksutera saken är faan deprimerande.
Men glimten i det hela är ändå att jag har min lilla A. Herregud så jag älskar den pojken!! Och då kan jag ju faktiskt åka hem då han är på dåligt humör, så jag slipper ju "grovjobbet" :)
Vet att jag pratat mycket nu om familjeliv hit och singelliv dit, men så här vid jultider så känner man ju av om man lever själv. Jag menar varför ska jag griljera skinka för? För att äta en bit själv och sedan låta den mögla? Och jag vill också klura på roliga julklappar att köpa istället för de traditionella tråkiga klapparna som man köper till föräldrarna.
Låt nu året med alla dessa jobbdagar som finns kvar gå fort så det blir ett nytt år och 12 månaders ledighet tills nästa livskris ;)
