Vilken morgon
Denna morgon har jag stampat, skrikit, gråtit, skakat. Varför?
Joo för då Lina Lucia Maria Andersson skulle gå in i köket för att lämna sin uppätna kopp med fil så möts hon av DEN STÖRSTA JÄVLA RÅTTAN EVER!!!!!!!!!!!!
Jag fick panik! Sen min senaste råttattack så är jag så fruktansvärt rädd att det är inte nådigt!! Jag stampade och hyttade åt den jäveln! - men tror ni han blev rädd?? ICKE! Han börjar istället JAGA MIG!! Jag skriker och skriker och hoppar och stampar, och tar mig till slut ut ur lgh. Så där står jag....i mina uggs skor som jag lyckats fått på mig och en handduk...ute...i minus 3...så alla som jobbar på Skandia kan se mig...jag började grina. Ringde syrran och berättade, och istället för det stöd som jag så aktivt sökte, fick jag ett gapflabb tillbaka!! Och ännu roligare tyckte hon att det var då jag blev så rädd för mig egen skugga så jag började grina igen...
Jag tvingade till slut pappa att komma så han kunde vakta, och jag kunde få klä på mig kläderna och borsta tänderna.
Så nu sitter jag här på jobbet...i en okammad kaluffs, inte en sminksmula i ansiktet och med en sprängande huvudvärk!!
På väg till jobbet fick jag ett samtal även från en trevlig filur som erbjöd mig ett jobb. Minst ett år. Vet inte riktigt vad jobbet innebär så måste höra mig för lite mer i eftermiddag.
Joo för då Lina Lucia Maria Andersson skulle gå in i köket för att lämna sin uppätna kopp med fil så möts hon av DEN STÖRSTA JÄVLA RÅTTAN EVER!!!!!!!!!!!!
Jag fick panik! Sen min senaste råttattack så är jag så fruktansvärt rädd att det är inte nådigt!! Jag stampade och hyttade åt den jäveln! - men tror ni han blev rädd?? ICKE! Han börjar istället JAGA MIG!! Jag skriker och skriker och hoppar och stampar, och tar mig till slut ut ur lgh. Så där står jag....i mina uggs skor som jag lyckats fått på mig och en handduk...ute...i minus 3...så alla som jobbar på Skandia kan se mig...jag började grina. Ringde syrran och berättade, och istället för det stöd som jag så aktivt sökte, fick jag ett gapflabb tillbaka!! Och ännu roligare tyckte hon att det var då jag blev så rädd för mig egen skugga så jag började grina igen...
Jag tvingade till slut pappa att komma så han kunde vakta, och jag kunde få klä på mig kläderna och borsta tänderna.
Så nu sitter jag här på jobbet...i en okammad kaluffs, inte en sminksmula i ansiktet och med en sprängande huvudvärk!!
På väg till jobbet fick jag ett samtal även från en trevlig filur som erbjöd mig ett jobb. Minst ett år. Vet inte riktigt vad jobbet innebär så måste höra mig för lite mer i eftermiddag.
Kommentarer
Trackback
