Vår sista dans..

Jag vet vad som måste göras, ändå sitter jag kvar här och det skrämmer mig att jag kan nå dig var du än är.
Om jag behöver förklara, den skugga som vilar i tiden, förstör inga minnen, du vill inte se mig såhär.

Men jag vet att jag döljer en sanning, att väntan inte leder någonstans. Jag vet att jag måste ta steget ur vår sista dans, jag vet vad som måste göras, ändå sitter jag kvar här i ett sista kapitel som jag har förälskat mig i.

Jag försöker att strida mot känslan men den är rädd och den spelar ett spel nu.Jag får för mig att jag kan va kvar men vet inte hur. Jag vet att jag döljer en sanning att väntan inte leder nånstans. Jag vet att måste ta steget ur vår sista dans

Jag vet vad som måste göras, ändå ligger du kvar här och jag hoppas du sover, jag smeker dig lätt om din hals.
Jag vill inte spara min längtan, jag har tänkt men aldrig fått tala, så feg att jag viskar du hör säkert ingenting alls.

Älskling hör på, jag tar steget ur vår sista dans.


Dagens:
"Ett vänligt leende kostar ingenting och ändå den bästa av alla gåvor"

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0