luucia

Min mamma ringde mig igår och frågade om jag ville komma och äta blåbärspannkaka med henne och Arvid idag. Jag som inte kan laga mat och älskar min mammas (samt speciellt blåbärspannkaka) var inte sen på att säga ja!

Då jag har städat och tvättat hela dagen så blir jag ju givetvist hungrig. Hungern började krypa sig på vid 15 tiden, men tänkte att det brukar ju vara mat hos mamma vid 17tiden så jag håller ut. Då klockan börjar närma sig 17 har jag fortfarande inte hört av mamma, så jag bestämmer mig för att skicka iväg ett sms och höra om det inte klart snart!??! Blir uppringd och får höra att hon var på väg hem från jobbet. VA?!?! Detta betydde ju att det inte var mat förrän om en timme så jag blev sur. Sa att jag inte kunde vänta så länge och att det minsann fick äta utan mig!!

Är jag dum i huvet elle??

Nu sitter jag ju här fortfarande hungrig och inte har jag nå mat hemma heller! Såå typiskt mig att bli sur bara för att det inte blir som JAG mitt ego tänkt det. Så nu måste jag ju krypa till korset för att ringa mamma och höra om hon inte har en bit över till lilla mig...