luucia

Var som sagt på Eon och åt idag med några arbetskamrater, Jag åt som att det inte fanns någon morgondag, och känner då jag sväljer sista tuggan: oh no..nu blev det för mycket. Jag känner hur tarmarna bara vrider och vänder sig och paniken börjar att infinna sig.

Då vi börjar vandra tillbaka till jobbet så är paniken ett faktum! Jag kommer på allvar att skita på mig inför min arbetskamrater!!! Christer pratar om hans dotter som börjar övningsköra, men jag uppfattar vara var tredje mening då jag har fullt sjå med att koncentrera mig på att inte bajsa offentligt. Jag börjar gå snabbare och snabbare och snart har jag lämnat christer bakom mig. Men jag har bara ett mål i siktet: Toan, NU!

Jag slapp göra en "Robinsom Jorma", och nu sitter jag mätt och belåten här på jobbet.

Ps. Jag har tre dagars semester denna sommaren, men ändå så längtar jag så in åt h-vete efter den! Ds.